Här i Djupfors är vi inte bortskämda med sol. Mellan november och jan/feb hittar inte solen hit till oss. Så när solen väl tittar fram blir man så glad och lycklig, att något så banalt som solen kan göra en så lycklig är nästan sjukt. Men så är det iaf. Det är som att livet blommar upp när den efterlängtade solen tittar fram.

När jag bodde i Ö-vik så tog jag alltid solen för given. Där hade vi ju solen tittandes fram med jämna mellanrum. Det är lätt att ta saker för givet som man är van med. När man sedan inte har den ynnesten att uppleva solen saknar man den MYCKET! Solen är väldigt viktig både för välbefinnande, immunförsvar och humör.  

Att få vakna upp på morgonen och titta ut genom fönstret till en blå himmel och sol är en lisa för själen.

Vår utsikt från bron:

 

Ska ta tag i pluggandet nu, sedan lite städning inför kvällen när det blir god middag och mys!